Den här dagen har inte riktigt gått enligt plan, om man säger så. Mitt kontor har blivit en total krigszon, allt på grund av intensiv bilning som pågår precis under golvet. Ljudnivån har varit helt outhärdlig! Det ledde till en tvångsflytt där jag fick packa ihop hela min arbetsstation –dator, två skärmar och allt – för att sätta mig i ett konferensrum. Nu delar jag ett litet utrymme med en kollega, och det är minst sagt en prövning i anpassning.
Tyvärr har den konstanta bullerchocken tagit ut sin rätt. Stressen har lett till en rejäl mix av konstant huvudvärk och illamående, vilket inte är hållbart i längden. Jag har därför gjort en IA-anmälan (tillbudsanmälan) för att belysa hur allvarligt bullret påverkar arbetsmiljön och hälsan. Det är viktigt att inte bara bita ihop när kroppen säger ifrån.
Ljusglimtarna i kaoset
Trots det provisoriska kontoret och den tunga stressen finns det alltid ljusglimtar. Mina möten med eleverna är en sådan! De är verkligen så otroligt gulliga och fyller mig med ny energi – det är dessa möten som får mig att älska mitt jobb, oavsett var jag sitter.
Jag har också haft tid att njuta av det kreativa. Jag gjorde en ny affisch till en av mina biträdande rektorer i Canva, och jag gillar verkligen att jobba i det programmet. Det är så intuitivt och roligt att man nästan glömmer bort allt annat. Dessutom fortsätter schemaplaneringen i Skola24 framåt, vilket är ett stort steg mot ordning och reda!
Under den lilla tid jag fick koppla av hemma hann jag med att prata med några favoritpersoner och skriva en hel del på datorn, vilket var en välbehövlig mental paus.
Med blicken mot Spanien
Något som har berört mig oerhört denna dag är branden på Santa Lucía-sjukhuset i Cartagena, Spanien. Det är hemskt att läsa om, särskilt med tanke på att Cartagena ligger endast 20 minuter från Lobosillo, dit jag snart ska flytta. Händelsen kändes väldigt nära. Jag är illa berörd av hur patienter tvingades fly, men samtidigt är jag så oerhört stolt över hur snabbt och effektivt personalen hanterade krisen. Att ingen skadades allvarligt är ett bevis på en fantastisk insats!
Det känns så skönt att veta vilken hög kapacitet och professionalism som finns i regionen. Jag längtar verkligen tills jag får bli en äkta mursiana (invånare i regionen Murcia) och känna mig helt hemma där.
Nu är det dags att återgå till flyttplaneringen. Nästa punkt på listan: att fortsätta utforska marknaden med flyttfirmor som kan köra mitt flyttlass till Lobosillo!
På återseende, och hoppas att eran dag har varit lite tystare än min!